Lite förenklat kan man säga att det finns två olika typer av fonder på den svenska fondmarknaden;
- värdepappersfonder
- specialfonder
Värdepappersfonder är fonder som uppfyller europeisk lagstiftning på området (UCITS-direktivet) och som därmed fritt får marknadsföras och säljas i andra länder inom EES. Det är även vanligt att dessa kallas “UCITS-fonder” eller bara “UCITS”. Specialfonder däremot är nationellt reglerade fonder som i vissa avseenden avviker från reglerna i UCITS-direktivet.
Öppen för allmänheten eller ej
En viktig skillnad mellan värdepappersfonder och specialfonder är att värdepappersfonder lyder under det som på lagspråk kallas “kontraheringsplikten”. Det innebär att en värdepappersfond måste vara öppen för investeringar från allmänheten. Specialfonder däremot får vända sig till en begränsad krets av investerare.
Andra viktiga skillnader är att en värdepappersfond ska vara öppen för daglig handel medan det för en specialfond räcker med att fonden är öppen för handel minst en gång om året (ofta sker månatlig handel). Vidare finns det krav på att en värdepappersfond följer placeringsregler i lagen om värdepappersfonder medan en specialfond, efter Finansinspektionens godkännande, kan avvika från placeringsreglerna och placera i instrument som inte är tillåtna för värdepappersfonder.
Både i termer av antal fonder och fondförmögenhet är värdepappersfonder i särklass den mest vanligt förekommande fondtypen. Detta borde också innebära att de flesta fonder i Sverige är öppna för dig som investerare att investera i. Så är tyvärr inte alltid fallet och det bygger på undantag från den grundläggande principen om att en fond ska vara öppen för allmänheten.
Undantaget som bekräftar regeln
Principen om fri tillgång och öppenhet för allmänheten att investera i värdepappersfonder gäller inte om fonden är en så kallad mottagarfond. En mottagarfond skapas genom att en värdepappersfond (matarfond) väljer att placera minst 85 procent av fondens medel i en annan värdepappersfond. Den mottagande fonden blir då en mottagarfond. Av lagstiftningen framgår att en mottagarfond kan välja om det ska acceptera kapital från andra investerare eller inte. Fondförvaltaren för mottagarfonden kan alltså välja att stänga fonden för nyteckning av andelar från nya investerare som vill investera i fonden.
Ovan kan tyckas som en ganska omständig lösning för att runda krav på öppenhet till allmänheten. Varför skulle man medvetet vilja begränsa sin efterfrågan genom en sådan struktur?
Nya kreativa lösningar för att skapa exklusivitet
Tänk er ett scenario där man är en framgångsrik fondförvaltare som precis har satt upp en ny fond och är i behov av distribution. Det dyker upp en stor distributör, som dessutom har tillstånd att driva fondbolag, som erbjuder tillgång till distribution i utbyte mot exklusivitet. Exklusiviteten går ut på att fonden endast ska kunna gå att köpa hos distributören. Är detta ens möjligt frågar sig fondförvaltaren? Jajamen, berättar distributören som föreslår en kreativ mottagar- och matarfondstruktur. Vips så kan den framgångsrika fondförvaltaren och distributören runda kontraheringsplikten och uppnå en exklusivitetslösning där man delar på den gemensamma nyttan.
Varför detta är ett problem
Konkurrensverket har i flera rapporter påtalat vikten av konkurrens på den svenska fondmarknaden, inte minst med tanke på hur stor och viktig roll den spelar i det finansiella systemet. Myndigheten framhåller även ofta att detta är extra viktigt givet att det är en konsumentnära marknad. Slutsatsen de drar är att olika hinder för en effektiv konkurrens ofta leder till bristande kundrörlighet och trögrörliga förvaltningsavgifter.
"Kontraheringsplikten är tandlös om den tillåts att rundas på detta sätt rakt framför ögonen på tillsynsmyndigheten."
När nu en av Sveriges mest populära sparplattformar väljer att genomföra exklusiva fondlanseringar och i samma mening slå sig för bröstet att det är dumt att betala för mycket till gammelbankerna så lämnar det inget annat än en sur eftersmak i munnen. Kontraheringsplikten är tandlös om den tillåts att rundas på detta sätt rakt framför ögonen på tillsynsmyndigheten.
Vi vill att fler duktiga fondförvaltare ska ges rätt förutsättningar att starta och bedriva framgångsrik fondförvaltning utan att behöva ingå exklusivitetsavtal för att få tillgång till distribution. Fortsätter denna utveckling blir det du som fondsparare som får betala priset i form av minskade fondutbud och högre avgifter.
