2020 bjöd på en del överraskningar. Att hantera en stor dos förändring på kort tid är sällan intuitivt för oss människor. De flesta har lättare att förhålla sig till en värld som förändras linjärt i små steg. Vi kan dock konstatera att vi nu (mer än någonsin tidigare) lever i en värld av exponentiell utveckling. Att förstå och förutspå världen runt oss har aldrig varit svårare. Vi tänkte ändå våga oss på att titta in i spåkulan för att undersöka vad 2021 kan tänkas bjuda på.
Ett säkert kort
Vi börjar med ett säkert kort i dessa osäkra tider vilket är att undersöka vad kostnaden för Sveriges mest populära sparform, investeringssparkontot (ISK), kommer vara 2021. I ett tidigare inlägg (friheten med ett isk), där vi går igenom ISK-sparformen i detalj, beskriver vi hur schablonintäkten på ditt investeringssparkonto bestäms genom att multiplicera kapitalunderlaget med statslåneräntan den 30 november från föregående år, plus en procentenhet. Som lägst kan kapitalunderlaget multipliceras med 1.25 procent. Nu vet vi att statslåneräntan per den 30 november 2020 fastställdes till -0.10 procent vilket gör att kapitalunderlaget för ISK 2021 kommer multipliceras med lägsta möjliga procentsats, dvs. 1.25 procent. Eftersom schablonintäkten beskattas med 30 procent kan kostnaden för ISK 2021 uppskattas till 1.25 procent * 30 procent = 0.375 procent. Skönt med lite säkerhet!
"Om vi går tillbaka till det här med förändring så är den exponentiella kurvan ofta blygsam initialt men sen sticker den iväg på ett sätt som få kunde förutse. Det är just detta som ofta är förklaringen till att vi människor tenderar att överskatta förändring på kort sikt men samtidigt grovt underskatta förändring på lång sikt."
Kirurgtvätten
En annan sak vi kan vara rätt säkra på är att 2021 kommer fortsatt vara handtvättandets år. Vi går mer och mer mot att alla kommer bete sig som kirurger vid handfat och diskbänkar. Mycket lödder och många sköljningar!
Ökad rörlighet inom fondförsäkring
Ett nästan lika säkert kort är den omdiskuterade flytträtten för fond- och depåförsäkringar där det nu (äntligen) ska införas ett avgiftstak på max 600 kronor för att administrera en flytt. Förslaget träder i kraft 1:a april 2021. Avgiftstaket inom flytträtten är en viktig pusselbit för att skapa en marknad där privatpersoner i högre grad kan välja vilken aktör som ska få ha hand om det sparkapital som finns i olika försäkringslösningar. En stor del av svenskarnas fondsparande ligger förvarat inom just försäkringslösningar och en ökad flytträtt skulle sannolikt leda till en mycket hälsosam prispress med sänkta avgifter som följd. Det är heller inte särskilt djärvt att förutspå att den ökade rörligheten också kommer skapa en hel del innovation på området där några få befintliga aktörer ska försvara sin affär mot nya uppstickare.
"Visst är det lite läskigt med stora förändringar men ska vi försöka lära oss något av historien så är det ofta lönlöst att kämpa emot, en mer vinnande strategi verkar snarare vara att investera i sitt sätt att förhålla sig till det nya."
Om vi går tillbaka till det här med förändring så är den exponentiella kurvan ofta blygsam initialt men sen sticker den iväg på ett sätt som få kunde förutse. Det är just detta som ofta är förklaringen till att vi människor tenderar att överskatta förändring på kort sikt men samtidigt grovt underskatta förändring på lång sikt. Insikterna kring detta kan vi applicera på den nya flytträtten där vi förutspår att det nya avgiftstaket inte kommer få någon större effekt 2021. Däremot tror vi att hela branschen grovt underskattar effekten på längre sikt. Är vi något på spåret krävs enormt stora investeringar redan nu för att vara relevant om fem år. Minst sagt spännande utveckling!
Behåller förstaplatsen som den hetaste megatrenden
Hållbarhetsområdet lär fortsatt vara superhett och vi förväntar oss en hel del spännande innovation drivet av både lagstiftare och mer medvetna sparare. På lagstiftningsområdet träder EU:s nya gröna taxonomi i kraft. Finanssektorn är i stort behov av gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna. Med den nya taxonomin ska det bli lättare att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi. Tanken är att den ska ligga till grund för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter. Kommissionen menar verkligen allvar med sin satsning och konstaterar att offentliga medel inte räcker till för att nå EU:s hållbarhetsmål, inklusive Parisavtalet. De vill därför mobilisera 1 000 miljarder euro i gröna investeringar och taxonomin kommer att vara ett viktigt verktyg för att uppnå detta.
Moore och förhållningssätt
När vi pratar om förändring i termer av exponentiell utveckling, framförallt inom teknikutveckling, kommer ofta Moores lag på tal. Den härstammar från Gordon Moores observationer 1965 kring att antalet transistorer i en integrerad krets fördubblas varje år. 1975 korrigerade han denna prognos till vartannat år, vilket gäller än idag. Moores lag kan, utöver beräkningskraft, appliceras på i stort sett all teknik som är central inom digitalisering. Så allt som har beräkningar som grund, och som digitaliseras, kan alltså utvecklas enligt denna exponentiella lag. Det här har vi sett inom en mängd områden, men vi är bara i början.
För att summera vår session med spåkulan kan vi konstatera att 2021 kommer bli ett omvälvande år, man kanske inte fullt lika omvälvande som vi tror. Men det räcker med att titta några år längre fram för att vi ska bli totalt hänförda över vilken förändring som har skett. Visst är det lite läskigt med stora förändringar men ska vi försöka lära oss något av historien så är det ofta lönlöst att kämpa emot, en mer vinnande strategi verkar snarare vara att investera i sitt sätt att förhålla sig till det nya.
